Sekretessavtal i arbetsavtal

Med sekretessavtal avses ett avtal varmed en eller bägge avtalsparter förbinder sig att hemlighålla konfidentiell information från utomstående eller att låta bli att orättmätigt använda det för egen vinning.

Ett sekretessavtal kan vara ensidigt eller vara bindande för bägge parter. I arbetsavtal är sekretessavtalet vanligen ensidigt bindande för arbetstagaren, vars syfte är att skydda arbetsgivarens affärshemligheter. Med affärshemligheter avses sådan information med ekonomiskt värde som inte är allmänt känt eller lätt att få tag på och för vilkas skyddsåtgärder har vidtagits.

Lagstadgat skydd av affärshemligheter

Arbetsgivarens affärshemligheter får skydd på basen av lag utan särskilt sekretessavtal eller villkor som intagits i arbetsavtal. Enligt Arbetsavtals-
lagens 3 kap. 4 § får arbetstagaren medan anställningsförhållandet varar inte obehörigen utnyttja eller röja arbetsgivarens affärshemligheter för någon annan. Det lagstadgade skyddet av affärshemligheter är i kraft också efter att anställningsförhållandet har upphört, om arbetstagaren har anskaffat uppgifterna obehörigen.  Förutom av detta stadgande skyddas arbetsgivarens affärshemligheter också av arbetstagarens lojalitetsplikt, bestämmelserna i lagen om företagshemligheter och strafflagen 30 kap. 5 § enligt vilken några kränkningar av företagshemligheter kan bli straffrättsligt bedömda.

Uppgörande av sekretessavtal

Skyddet av affärshemligheter är i kraft huvudsakligen endast då anställningsförhållandet pågår eller under en begränsad tid efter dess upphörande. Det är därför i arbetsgivarens intresse att utvidga skyddet genom ett skilt sekretessavtal eller ett villkor i arbetsavtalet om sekretess. Det saknas formkrav för sekretessavtal i lagstiftningen. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt och vara i kraft tills vidare eller en viss tid. Ett sekretessavtal kan ingås genast då anställningsförhållandet inleds eller senare under anställningsförhållandet. Avtalets innehåll är valfritt, men det är skäl att åtminstone inta avtalsparterna, avtalets syfte, den information som skall hållas hemlig, begränsningar att överlåta eller använda informationen, avtalets giltighetstid och följderna av avtalsbrott.

Jämkning av avtalet

Trots avtalsfriheten som utgångspunkt kan ett sekretssavtal, precis som andra avtal, bedömas utgående från rättshandlingslagens 36 § varvid ett oskäligt avtalsvillkor kan jämkas. I anställningsförhållandet anses arbetstagaren vara den svagare parten, så jämkningsstadgandet kan lättare bli tillämpligt. I några fall kan sekretessavtalet i verkligheten motsvara åtminstone till vissa delar ett konkurrensförbudsavtal, varvid även bestämmelserna i arbetsavtalslagens 3 kap. 5 § kan begränsa avtalsmöjligheterna. Det är skäl att lägga märke till att sekretessavtalet inte gäller arbetstagarens yrkesfärdigheter. Med ett sekretessavtal kan man inte begränsa arbetstagarens rätt att använda yrkeskunskap som denne haft före anställningsförhållandet eller som denne fått under den.

Följderna av brott mot sekretessavtalet

Brott mot sekretesskyldigheten på basen av lag eller avtal kan vara avslutande av anställningsförhållandet, skadestånd och/eller en straffrättslig följd. Om arbetstagaren bryter mot sina sekretsskyldigheter under anställningsförhållandet, kan arbetsgivaren beroende på brottets grad antingen få en rätt att säga upp eller häva arbetsavtalet. Dessutom är arbetstagaren skyldig att ersätta den skada som hen åstadkommit åt arbetsgivaren. Om arbetstagaren bryter mot sin sekretesskyldighet under anställningsförhållandet eller under två år efter att anställningsförhållandet har avslutats kan denne också dömas på basen av strafflagens 30 kap. 5 § till straff för brott mot affärshemlighet.

Våra tjänster

Våra jurister är insatta i den lagstadgade sekretesskyldigheten och i sekretessavtal och vi har en långvarig praktisk erfarenhet från såväl uppgörandet av sekretessavtal och skötseln av tvister angående dem. Vi betjänar våra kunder i alla ärenden som gäller den lagstadgade sekretsskyldigheten, sekretessavtal och brott mot sekretesskyldigheten.