Konkurrensförbudsavtal

Med konkurrensförbudsavtal avses ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som begränsar arbetstagarens rätt att efter att arbetsavtalet har avslutats idka verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. I praktiken har man med avtal vanligen begränsat arbetstagarens rätt att ta anställning hos en konkurrent efter att arbetsavtalet avslutats, eller att idka konkurrerande verksamhet därefter i egen regi som enskild firma eller som företagare. Numera är konkurrensförbudsavtal också mycket vanliga särskilt för dem som arbetar som specialister, men de blir allt vanligare även för andra kategorier av anställda.

Konkurrensförbudsavtal kräver ett synnerligen vägande skäl 

Konkurrensförbudsavtalet begränsar arbetstagarens i grundlagen skyddade näringsfrihet och rätten till arbete d.v.s. att välja det yrke eller arbete man vill tjäna sitt uppehälle med. 

Enligt arbetsavtalslagen förutsätter ett avtal om konkurrensförbud ett synnerligen vägande skäl som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet, t.ex. arbetsgivarens behov att skydda sina affärshemligheter. Affärs- och yrkeshemligheter har numera en accentuerad betydelse i näringslivet, vilket innebär att arbetsgivarna ofta har en grundad anledning till att skydda dem. Skyddandet av affärshemligheter är sannolikt den vanligaste orsaken till att man ingår konkurrensförbudsavtal. Vanliga grunder utgör även intresset av att bibehålla arbetsgivarens kunder och särskild utbildning som arbetsgivaren ordnat för arbetstagaren.  

Ett konkurrensförbudsavtal som saknar ett ovan nämnt synnerligen vägande skäl binder inte arbetstagaren. Rädslan för de följder för arbetstagaren som ett brott mot konkurrensförbudsavtalet kan innebära, d.v.s. rättsliga följder och en eventuell rättegång med därtill hörande ekonomiska risker, beivrar arbetstagare från att bryta mot konkurrensförbudsavtal. Ett juridiskt sett irrelevant konkurrensförbudsavtal kan således i praktiken begränsa en arbetstagares verksamhetsmöjligheter. Av denna orsak är det skäl att utreda förekomsten av det i lagen föreskrivna synnerligen vägande skälet redan då man ingår avtalet, varvid man därefter kan överväga om det är nödvändigt att förbinda sig till det.   

Längden av konkurrensförbudsavtal

Arbetsavtalslagen begränsar längden på konkurrensförbudsavtal. Ett konkurrensförbudsavtal får huvudsakligen gälla högst sex månader efter att arbetsavtalet har avslutats. Om arbetstagaren får en skälig ersättning för konkurrensförbudsavtalet, kan den gälla upp till ett år.  

1.1.2022 ändrades lagen såtillvida, att alla konkurrensförbudsavtal blev avgiftsbelagda för arbetsgivaren. Den centrala förändringen utgjordes av att arbetsgivaren numera är skyldig att betala en i lagen fastställd ersättning för konkurrensförbudsavtalet oberoende av dess längd eller arbetstagarens ställning. Beloppet bestäms utgående från arbetstagarens lön och begränsningsperioden som man överenskommit i konkurrensförbudsavtalet. Om begränsningsperioden är högst sex månader, skall arbetsgivaren betala en ersättning som motsvarar minst 40 procent av arbetstagarens sedvanliga lön för begränsningsperioden. Om begränsningsperiodens längd är över sex månader, skall ersättningen utgöra minst 60 procent av arbetstagarens sedvanliga lön för en motsvarande tidsperiod. Ersättningen skall betalas under begränsningsperioden under samma normala lönebetalningsperioder som de som tillämpats under anställningen, om inte man kommer överens om annat efter att arbetsavtalet har avslutats.   

Lagförändringen gällde även konkurrensförbudsavtal som ingåtts före lagen trädde i kraft, efter en övergångsperiod på ett år. Arbetsgivaren har således en skyldighet att betala ersättning också för konkurrensförbudsavtal som ingåtts innan lagen trätt i kraft, efter övergångsperiodens utgång. Denna skyldighet gäller dock inte om konkurrensförbudsavtalets begränsningsperiod avslutas före övergångsperioden har utgått, eller om arbetsgivaren säger upp konkurrensförbudsavtalet innan övergångsperioden har utgått.  

Följderna av brott mot konkurrensförbudsavtalet 

Brott mot konkurrensförbudsavtal föranleder vanligen en skadeståndsskyldighet. Arbetsavtalslagen möjliggör dock avtal om ett s.k. avtalsvite som betalas istället för skadestånd. Ett avtalsvite är en schematisk, genom avtal överenskommen standardersättning. Ett avtalsvite är vanligen en strängare påföljd för arbetstagaren, eftersom dess utkrävande inte förutsätter att arbetsgivaren har föranletts skada p.g.a. brottet, och den är också oberoende av den eventuellt uppkomna skadans storlek. Enligt arbetsavtalslagen kan avtalsvitets storlek motsvara högst sex månaders lön. Genom ett konkurrensförbudsavtal kan man inte överenskomma om att arbetstagaren är skyldig att till arbetsgivaren förutom avtalsvitet också betala skadestånd eller att ersätta den förorsakade skadan om den överstiger beloppet av avtalsvitet. Lagen möjliggör nämligen endast avvikande avtal om avtalsvite istället för skadestånd.   

När är konkurrensförbudsavtalet inte bindande för arbetstagaren?

Ett konkurrensförbudsavtal är inte bindande för arbetstagaren, om den saknar laglig grund. Den är dessutom ogiltig om den innehåller bestämmelser som avviker från de ovan nämnda innehållsmässiga begränsningarna till arbetstagarens nackdel. Om man således t.ex. har avtalat om ett avtalsvite som motsvarar 12 månaders lön, är villkoret ogiltigt till den del avtalsvitet överstiger sex månaders lön. De innehållsmässiga kriterierna gäller inte dem som på basis av sina uppgifter och sin ställning anses leda ett företag, en sammanslutning eller stiftelse eller en självständig del av sådan eller anses inneha en självständig uppgift som är direkt jämförbar med en sådan ledande uppgift. Med dem kan man således komma överens om längre konkurrensförbudsavtal än vad lagen stadgar, och om ett större avtalsvite, men också till dessa personer måste man numera efter 1.1.2022 betala en ersättning för bundenheten till konkurrensförbudsavtalet.

Konkurrensförbudsavtalet binder inte arbetstagaren om arbetsavtalet har upphört på grund av arbetsgivaren, t.ex. ekonomiska eller produktionsorsaker eller eftersom arbetstagaren har hävt arbetsavtalet p.g.a. arbetsgivarens väsentliga avtalsbrott. Avtalet binder inte heller arbetstagaren om det saknas grund för uppgörande av ett dylikt avtal då man åberopar avtalet, alltså om de företagshemligheter som arbetstagaren känner till har sedermera förlorat sin betydelse eller kommit till allmän kännedom.

Våra tjänster

Som man märker så hänger konkurrensförbudsavtal ihop med flera frågor som kräver specialiserad juridisk expertis, och potentiella fallgropar med början i frågan om det finns en i arbetsavtalslagen stadgad grund för uppgörande av konkurrensförbudsavtal över huvud taget. Också avtalets innehåll och frågan vilket förfarande som skall anses utgöra konkurrerande verksamhet kan vara oklar. Våra jurister är väl förtrogna med konkurrensförbudsavtal och typiska i praktiken förekommande tolkningstvister. Vi hjälper till då konkurrensförbudsavtal ingås, tillämpas och eventuellt bestrids. Vi har också skött framgångsrikt flera rättegångar gällande konkurrensförbudsavtal.